lördag 26 maj 2012

Aftonbladet

Kan någon förklara för mig varför Aftonbladet gör så här:

"Man mördad - i Bålsta." I stället för "Man mördad i Bålsta."
What the fuck? Min analys är att man gör en konstpaus för att det ska bli mer exciting/dramatiskt. Själva meningen ser ju ut som skit när man tänker efter.
De kunde inte bry sig mindre om en mördad människa, utan det gäller att få ut maximal drama ur rubriken, för cash. Jag förstår att de är ute efter att tjäna pengar, men måste de verkligen ta till såna här subtila tekniker för att skapa maximalt drama runt en tragisk händelse?
"Simon & Garfunkel spelade - i Globen". Låter inte så jävla korrekt va? Men när det är en händelse som Aftonbladet vill spela upp maximalt, så lägger de till den förbannade konstpausen för att det ska få mer impact på läsaren.
Och detta är bara ett av många exempel på snusket som pågår på den blaskan.
Har sedan länge slutat läsa Aftonbladet, men man blir utsatt för deras jävla rubriker när man går in på affären, och hade jag sett min blodtrycksnivå vid de tillfällena hade jag förmodligen blivit rädd.
Hur fan kan Aftonbladet vara Sveriges största tidning? Det är ju en exploativ, "vi småljuger om vi tjänar på det, även om vi blir stämda", glorifierad Se & Hör. 
Motherfucker!

lördag 23 juli 2011

Facebook-solidaritet och andra effektfulla ritualer

Visst är det fint med Facebook-solidaritet? Man kan putsa helgonglorian utan att faktiskt behöva göra något. Ett "gilla"- eller "kommer"-klick, så känner man sig direkt som en god människa.

Tänkte just tända ett ljus för alla människor som har det svårt här i världen, men det slog mig att då kanske lägenheten brinner upp. Och de svältande barnen i Afrika kanske inte märker att jag skippade det.

Däremot förstår jag att alla drabbade i Norge har det väldigt svårt nu, så jag tände sju ljus i stället för ett. Det bör göra skillnad. Sju är ju ett magiskt nummer, glöm inte det. Sju dvärgar; sju sigill; sju rea-värmeljus så att jag kan känna mig duktig, för att sedan luta mig tillbaks med ett glas vin och kolla på Ullared.

Mina tankar går till alla drabbade, förutom när jag tänker på BDSM, jobbet, musik, film och böcker. Så att, nån tanke just när man ser tidningsrubrikerna blir det i varje fall.

tisdag 12 april 2011

Showen

Hej, allesammans! Jag heter Kristina Tapperdolk och det är dags för ännu ett avsnitt av Trött på skiten !

Medan applåderna dundrar och den lismande, välsvarvade programledaren kliver fram med ett kort i handen, ljuder en mörk men tydlig röst genom högtalarsystemet:
Trött på skiten
sponsras av Xianyde Plus. Xianyde Plus - gör verklighet av dina självmordshot!

Kristina nickar smilandes in i kameran.
"Jaa, just det. Xianyde Plus - och som vanligt så kommer vinnaren i kvällens program att få en helt egen ask med dessa läckerheter." Applåder. "Och vill du eller någon du känner," fortsätter hon med spelad entusiasm, "så är det bara att kontakta närmaste IKEA-varuhus eller din lokala knarkhandlare."

Den människobeklädda apskocken tjuter och applåderar. För de vet att den utdragna betoningen av det sista ordet ("knnnnarkhandlare") bara kan betyda en sak.
Det är dags att, med maximal självbelåtenhet, mentalonanera till ännu en session av själslig gruppvåldtäkt.

"Vår första deltagare heter Marie. Marie kommer från Tamiglångtbort, Stockholm. Marie är 63 år, har jobbat som Försäkringskassehandläggare i många år men är numera arbetslös och dras med fruktansvärd ledvärk. Men detta är inte allt, eller hur Marie?"
"Näeej...ja har..." Marie tittar skamset ned mot golvet och rör oroligt på händerna.
"Berätta!"
"Ja har varit nykter alkoholist i många år."
"Jaa?"
"Och ja skulle fortsätta va' det. Tills de börja med hemorrojderna."
Hela publiken brister ut i gapskratt.
"Hemorrojderna?", frågar Kristina, uppenbart road.
"Ja, alltså de va så de hela börja. Ja hade en otrolig klåda i baken och ibland såg jag blod på toalettpappret också." Kristina nickar och höjer på ögonbrynen i en blandning av äckel och nyfikenhet.
"Jag fick en salva av doktorn och klådan försvann. Men så börja ja gå ner i vikt också. Nåra månader senare var det alltså. Ja ja tänkte inte så mycke på de ändå. Men när ja börja hosta blod gick jag till doktorn igen och dom--"
"Hostade du blod?" Kristina är uppenbart upphetsad.

Det här är ju guld.

"Ja jag hostade blod hör du inte va ja säger?"

Uppe på läktaren viskar en man till sin tioårige son - "kolla surkärringen" - och pekar på Marie.
Kristina fnissar till. "Ursäkta. Fortsätt."

"Ja. Ja ja gick till doktorn då och han drog av mä byxorna och kände mig i ändan. Han hitta en knöl. Han visste inte säkert vad det va för nåt så han skickade vidare mig till kirurgen. Tog flera månader. Jävla system-- ja i alla fall så tog kirurgen nå prov från de här å de visa sig va cancer."

Huuh! Det förvånade

(sexuellt upphetsade)

flämtet från publiken fyller studion.

"Cancer!"

"Ja å så ville dom göra röntgen för å se att de inte va nå fel nån annanstans. Ja, å så...å så börja ja dricka igen. Å ja bad. Ja bad å bad till gubben där uppe men...

"Men? Vi har inte hela dagen på oss förstår du."

"Jag har lungcancer."

Marie börjar gråta hejdlöst. Publiken visslar och jublar. Kristina går bakom kulisserna men kommer snabbt tillbaka, med ett leende på läpparna.

"En åtta!" Ändå mer jubel. "Domarna ger det här en åtta."

"Så ska vi fortsätta till vår näste deltagare, nämligen Jimmy från Krossadedrömmar, Västerbotten. Jimmy är 23 år, har förstört sin framtid genom att strunta i skolan, missbruka narkotika och - inte minst - stöta ifrån sig familj genom att sexuellt ofreda sin minderåriga kusin. Hur känns det att vara här, Jimmy?"

"Jo..inte vet ja väl..de är väl..kul...".
"Jag ser att du är lite gul i hyn och ögonvitorna. Är det något som har hänt?"
"Ja det är ju levern...". Jimmy hostar till, torkar sig för sin svettiga panna och gör ett misslyckat försökt att se skärpt ut.

"Du har inga hemorrojder att berätta om, hoppas vi." Gapskratt från publiken.
"Heh-heh...nä...nä inga hemorrojder...men ja har skulder.
"Hos Kronofogden?"
Jimmy funderar i några sekunder.
"Nä...värre."
"Kriminella?"
"Aa..."
"Så du tänkte att vi kanske kunde hjälpa dig att - vad är det ni ungdomar säger - 'get the fuck out of here'?"
Spridda fniss och skratt.
"Aa."
"Har du något mer tragiskt att berätta?"
"Nä...inte va ja kommer på."

Kristina går återigen bakom kulisserna. Hon kommer raskt tillbaka, denna gång utan flinet. Hon tittar allvarligt på först publiken, och sedan deltagarna.
"Jag är ledsen, Jimmy..." Jimmy sänker huvudet och suckar djupt. "...men domarna ger dig en sjua, mot Marie's åtta - Marie, du får avlida smärtfritt och kostnadsfritt i kväll!"
En vek, nästan parodisk fanfar ljuder genom högtalarna.

Marie drar en lättnadens suck. Hennes ögon ger uttryck för att nyss ha kommit hem efter en hård arbetsvecka. Äntligen slut.
"Marie, eftersom du inte - som Jimmy här - har stött ifrån dig hela din släkt, så kanske du vill dela med dig av priset?"
"Ja, skicka en till Gustav. Han...han har också cancer."
Studion exploderar återigen med hundratals djävulska hånskratt.

Fy fan det blir ju bara bättre.

"
Äta här eller ta med?"

"Här."

Marie tar emot en liten ask som bär en stor, skrikig logo som säger Xianyde Plus.
Hon tar med skakiga händer upp en flaska Kronvodka om 35 cl ur jackfickan. Hon ler.
Flaskan öppnas. Käften öppnas. Piller sväljs. Marie faller platt på marken.

Kristina bryter någon minuts nyfiken tystnad.
"Ja, vad säger man - ett fyllo in i döden. 'Trött på skiten' är slut för den här gången, men missa inte 'Därför kommer du att dö ensam", kl 21 och 15. Hej så länge!"









måndag 11 januari 2010

Update

Livet är en gråblek hora på HIV-mediciner, samt en kortklippt psykopat som i stilla ängslan sitter i ett hörn i McDonald's bollbad och försöker suga av sig själv.

-Nynazistiskt djungelordspråk.

The moar you know.

tisdag 1 december 2009

Val 2010

Åh fy fan - snart börjar man tvångsmatas med "Val 2010!" och all propaganda som hör det till.

Men, det är ju tur att "din röst gör skillnad"...

Bwahaha.

THE PUBLIC SUCKS. FUCK HOPE.

lördag 31 oktober 2009

"i it seems all books are forgotten /now
all words are shouted /It seems promises
crumble all rotten/ when we turn the page
o f a b o o k t h a t s f o r g o t t e n



iii all is vague/my mind all clouded/indistinct the path ahead/my chain of thought perverted/obscured by circumstance/all things solid and substantial /phased out and replaced/ /all things truthful /now invalid /renewed restored /or laid to rest / am I the initiator /the eradicator /am I the infected / or the contaminator /either way /the symptoms
w o r s e n"